« Tillbaka

Plötsligt Hjärtstopp är den vanligaste orsaken till döds­fall i Sverige. Omkring 10 000 personer drabbas varje år och över­levnad­en har konstant legat på blygsamma 4-5 % eller ca 400-500 personer per år. Glädjande nog har över­levnaden snabbt ökat under de senaste 15 åren för att just nu (läs 2021) i vissa geo­grafiska områden befinna sig på 16-18 %!
Här finns det vissa län som sticker ut lite extra och som exempel skall Östergötlands län nämnas som hade, enligt siffror från dec -21, en överlevnad på 8 % för år 2013; 14 % för år 2015 och glädjande hela 18 % för år 2021! Detta beror uteslutande på ökad kunskap inom Ambulanssjukvården, IVPA Larm där Räddningstjänsterna deltar i samverkan med regionerna och SOS ALARM, bred utbildning i tidig HLR hos befolkningen, SMS Livräddning samt en ökad till­gäng­lighet av Hjärtstartare på offentliga platser, organisationer, föreningar, företag, kommunikationsmedel, arenor etc, etc. Ett målmedvetet arbete har gett resultat! Bra jobbat Östergötland!
Stati­stiken omfattar personer som drabbats utanför sjuk­vården och våra sjukhus. Av de 10 000 personer som drabbats avlider ca hälften, 5 000 obevittnat och/eller utan extern åtgärd. I statistiken ingår även suicid, trafik­olyckor, arbets­plats­olyckor m fl!

Generellt borde omkring 5 000 personer ha en ärlig chans till över­levnad varje år. Men detta förutsätter att alla i vår omgivning kontinuer­ligt genom­går och repeterar sin kunskap i HLR med Hjärtstartare, kan och vågar utföra HLR med god kvalité samt har en Hjärt­startare tillgänglig i den direkta närheten. (Vi rekommenderar repetitionsutbildning var 24:e månad!)
Tillgången till ambulans­sjuk­vården är natur­ligt­vis också av stor betydelse, men inte avgörande i det akuta läget. Det är alltså vi vanliga med­borgare med god hand­lings­bered­skap och grund­lägg­ande kun­skaper i HLR med Hjärtstartare som initialt fortsättningsvis kommer att Rädda Liv och lindra lidande!

Vad är då ett Plötsligt Hjärtstopp? En vanlig uppfattning är att all hjärt­verksamhet plötsligt stannar, cirk­ula­tionen upphör och att det är detta till­stånd som en Hjärt­startare åt­gärdar med en s.k. elstöt, konver­tering! 
Detta är inte fel! Men faktum är att det som till ca 95% egentligen händer och uppstår direkt och under den första minuten, är att hjärtat drabbas av ett elek­triskt kaos, flimrar, där hjärtats pump­verk­sam­het omedelbart upphör och medvets­lös in­träffar. Detta läge försämras drastiskt för varje sekund som går, om inte HLR omedel­bart på­börjas! 
Detta till­stånd innebär att vitala organ snabbt utsetts för akut syre­brist och då i första hand vår hjärna som endast klarar 3-4 minuter innan skador och men för livet uppstår. Efter ytter­ligare några minuter, utan syre­sättning, kommer vi att vara utom all hjälp!

Med påbörjad HLR, tar vi mekaniskt över hjärtats pump­funktion och syre­sätter på så vis i första hand vår hjärna, men även det pågående hjärt­flimret och det är detta flimmer (kammar­flimmer) som endast är behandlingsbart med en hel eller halvautomatisk Hjärt­startare - AED som då utför en elstöt, konver­tering med energi i joule. Vanlig basal HLR kan vanligtvis inte bryta för­loppet, häva flimret! Men, det ger en oerhört viktig, helt avgörande tidsvinst, tills en Hjärt­startare är på plats eller en in­kommande Ambu­lans tar över. I vissa kommuner larmas Räddnings­tjänsten som en resurs, om en Ambulans inte finns till­gänglig eller har lång insats­tid. 

Syftet med HLR är att i första hand transpor­tera syre­satt blod så att vår hjärna inte skadas eller dör. I andra hand rädda andra vitala organ. Är vi duktiga på HLR kan vi behålla det kaotiska hjärt­flimret i kanske 10-20 minuter eller i vissa fall ännu längre tills en Hjärt­startare är på plats.
Noterbart är att om ingen HLR på­börjas avtar, klingar hjärt­flimret av, med ca 10 % per minut, för att efter ett antal minuter övergå i asystoli, d.v.s. helt avstanna! Detta tillstånd, asystoli (ett rakt streck på kardiogrammet), är inte behand­lings­bart med en hel eller halv­auto­matisk Hjärt­startare! 
Asystoli kan också inträffa omedel­bart, vilket innebär att defibrille­ring inte kan utföras! Detta är dock mindre före­kommande, rent initialt.

Chansen till överlevnad, med en Hjärt­startare i direkt närhet, är 75% - Med direkt närhet menas här den tid det tar, inte längre än 3 minuter, att hämta och koppla upp en ut­placer­ad Hjärt­startare, sträckan: fram och tillbaka! För varje minut som går, därutöver, sjunker alltså över­levnads­chanser­na med ca 10 % per minut. Det är därför helt av­görande vart och hur många Hjärt­start­are det finns i vår om­givning!

Tyvärr, finns det många Hjärt­start­are där ute i vårt sam­hälle som inte är tydligt varsel­skyltade på fasad­er, vid entréer, korri­dorer, recep­tioner o.s.v. och hur ska vi då kunna hitta dem? Ett annat, mycket allvarligt problem, är att många Hjärtstartare saknar systematisk tillsyn och service, vilket har gjort att det finns ett stort antal maskiner i vårt land som inte är funktionsdugliga p g a för gamla elektroder och batterier som är förbrukade - saknar energi. Många Hjärt­startare finns inte heller registrerade i Hjärtstartarregistret (Har uppdaterats genom flera kampanjer under 2018 och förbättrats)! Detta måste vi informera om och tänka på! Efteråt är allting för sent!